Phrog – Boeing 107 Vertol/CH-46 Sea Knight
År 1956 började företaget Vertol, tidigare Piasecki, designa en tänkt ersättare till den tunga transporthelikoptern H-21 ”Den flygande bananen. H-21 var en tandemrotorhelikopter som även införskaffats till svenska Marinen under beteckningen Hkp1. Företagets beteckning blev Vertol 107, senare ändrad till Boeing-Vertol 107 efter att Boeing köpt upp Vertol. Man utgick ifrån H-21 men införde nya lösningar och förbättringar baserade på erfarenheter får den första generationen av helikoptrar.
En viktig skillnad var att Vertol 107 försågs med gasturbinmotorer istället för kolvmotorer och därmed fick betydligt bättre prestanda.
Den första prototypen lyfte den 22 April 1958 och redan i Juni skrev USA:s armé ett kontrakt på 10 stycken maskiner av serieproduktionsstandard med beteckningen YHC-1A. Men denna order minskades snart till endast tre maskiner och där slutade historien vad gällde USA:s armé. Men medan armén tappade intresset vaknade det hos andra aktörer.
Amerikanska Marinkåren hade studerat behovet av en medeltung transporthelikopter för både vanlig last och trupptransport. År 1961 valde så Marinkåren Boeing Vertol 107M som grund för en egen version av helikoptern som fick beteckningen CH-46 Sea Knight. Men bland Marinkårens manskap fick helikoptern snabbt smeknamnet ”Phrog” (Grodan) vilket skulle följa typen under dess långa karriär i Marinkårens och även Amerikanska flottans tjänst. ”Phrog” kom att bli en vital del i Marinkårens arsenal och tjänstgjorde där ända fram till 2015. Den nya versionen flög för första gången 1962 och år 1964 togs den slutligen i tjänst hos Marinkåren som CH-46A Sea Knight.
En ”Phrog” från US Marines i år 2011. Foto: Andrew Schmidt
Amerikanska flygvapnet hade också en beställning på en egen version av helikoptern men precis som armén drog dom tillbaka sin initiala beställning och satsade på en konkurrerande helikopter. Så i slutändan blev det bara Marinkåren och delvis Amerikanska flottan som införskaffade typen. Då trodde nog ingen att CH-46 Sea Knight skulle bli Marinkårens mest långlivade helikopter.
En civil version såg också dagens ljus och den första kunden var New York Airways som fick sina första maskiner 1964. Året därpå skedde en ny omställning när Boeing sålde tillverkningsrättigheterna till japanska Kawasaki heavy industries. Därefter benämndes helikoptern Kawasaki Vertol 107 eller Boeing-Kawasaki Vertol 107.
Problematisk början men långlivad kärlek
CH-46 kom att kastas rakt in i elden med en gång. Kriget i Vietnam och USA:s deltagande ökade mot mitten av 60-talet och Marinkåren var bland de första styrkor som sattes in. De första åren kom att plågas av en rad olyckor med många dödsoffer som följd. Dessutom skedde några av krascherna i havet så vraken kunde inte undersökas. Man misstänkte att det var fel med kraftöverföringen och svagheter i bakre pylonerna. Det var emellertid först efter en gemensam utredning av Boeing och Marinkåren efter en krasch i Augusti 1967 som man kunde klarlägga att strukturella svagheter i bakre pylonen ledde till att bakre rotorn slitits loss. Man konstaterade att detta troligen var orsaken till flera av de tidigare krascherna och teamet kunde nu ge rekommendationer till hur felet skulle åtgärdas.
Modifieringen av CH-46:orna blev en framgång som visar på värdet av noggranna studier av orsaken bakom flygkrascher. Och Marinkåren behövde en pålitlig maskin mer än någonsin. CH-46 kom att genomföra en mängd olika uppgifter. Transport av last, transport av hängande last, trupptransport, evakuering av skadade, flygräddning samt även luftlandsättning av trupp i stridszoner. För att kunna försvara sig och ge eldunderstöd vid luftlandsättning kunde helikoptern utrustas med två 12,7mm kulsprutor, en på varje sida. Dessutom försåg en del med extra pansarskydd mot fientlig eld från marken. Det behövdes verkligen då över 100 CH-46 sköts ned under Vietnamkriget.
En CH46 Sea Knight träffas av vietnamesisk luftvärnseld, den 15 juli 1966. Foto: Haas Faust
Trots dessa förluster kom CH-46 att få ett synnerligen gott rykte, inte minst efter att man identifierat och åtgärdat orsakerna till de tidigare olyckor som plågat typen. Helikoptern var robust och pålitlig, kunde ta stryk och dess transportkapacitet gjorde den väldigt flexibel. Lastutrymmet kunde relativt snabbt ändras från att transportera bårar till att transportera ca 20 fullt utrustade soldater och sedan ordnas om för att flyga ut tung last.
Där Marinkåren sattes in kom också ”Phrog” att följa med. Vid invasionen av Grenada flögs ett helt marinkårsregemente in och luftlandsattes och 2003 användes bland annat CH-46 vid fritagningen av den tillfångatagna soldaten Jessica Lynch. Uttrycket ”Phrog forever” (Grodan för alltid!) användes om trotjänaren. Ett mer skämtsamt uttryck för hur långlivad och omtyckt typen var löd ”Never trust a helikopter under 30!”(Lita aldrig på en helikopter yngre än 30!). Över 500 maskiner byggdes och större delen tjänstgjorde i Marinkåren. Men Canada och Sverige kom också att köpa in helikoptern och den blev långlivad även där fast inte så långlivad som hos Marinkåren.
Tidens tand kom dock att sätta sina spår. Produktionen upphörde redan 1971 så trots att typen var älskad och modifierades kontinuerligt så tvingades man succesivt minska lastvikt och andra parametrar för att inte riskera de åldrande maskinerna. Dödsstöten kom i form av den innovativa helikoptern MV-22 Osprey som snarast är en korsning mellan helikopter och flygplan. I takt med att Osprey infördes fasades CH-46 ut och den sista flygningen med CH-46 skedde 2015 och 50-årig epok gick i graven.
En MV-22 Osprey i Irak 2008.
Det är lite märkligt att en typ av helikopter som blev så pass omtyckt efter tidiga barnsjukdomar inte tillverkades längre än till 1971. En intressant parallell är hur CH-46 storebror, CH-47 Chinook kom att utvecklas. Den har samma layout men kan ta mer last än CH-46 och även denna typ slutade tillverkas. Men det visade sig att tänkta ersättare inte alls kunde mäta sig med Chinook och produktionen fick återupptas då kraven på att behålla Chinooken var för starka. Hade CH-46 fått en lika spridd användning hade kanske även denna fortfarande tillverkats.
Licensen för att tillverka Vertol 107 innehas idag av det kanadensiska företaget Columbia helicopters som är den sista stora operatören av typen (mer om detta i kapitlet om den svenska versionen Hkp 4) men inga planer verkar finnas att nyproducera helikoptern. Med tanke på det goda rykte och den kärlek som typen fick hos dem som opererade den är det vemodigt att den inte fick en chans till en nystart som Chinook. Emellertid kan Chinooks vägran att låta sig pensioneras visa på fördelarna som tandemrotorkonceptet erbjuder en helikopter som behöver lyfta lite extra.
